Till att börja med är denna artikel inte kritisk till den tekniska aspekten av artificiell intelligens. Klumpa inte samman dessa åsikter med begrepp som Ludditer, anti-teknologer, decellerister eller anti-tillväxt.

Dessa termer nyttjas för att försöka ta udden av kritiskt tänkande. Den som har ärliga och rena motiv för att välja att vara tillmötesgående för vad artificiell intelligens har att erbjuda, behöver även vara medveten om att det finns vissa detaljer som kan vara bra att känna till när lösningar implementeras.

Denna sida kan uppfattas som ett motstånd mot artificiell intelligens. Vilket det inte är. Vi kommer dock inte att lyfta fram de fördelar tekniken erbjuder. Jag har inga problem att finna sammanställningar för sådana åsikter, och det förmodas att andra också kommer lyckas med.

Det här är heller ingen debattsida där vi belyser ai utifrån två aspekter. Diskussionen blir oftast polariserad där man befinner sig i ena eller andra lägret. Låt oss anta att författaren är upplyst och positivt inställd till de uppenbara fördelar ai kan erbjuda. Vem skulle inte vilja att ai löser cancer för gott?

Med denna utvecklingstakt kommer det säkert bli löst inom en överskådlig framtid. Vad som däremot är viktigt är veta vad kostnaden för denna lösning kommer landa på och om vi som mänsklighet måste göra avkall på mänskliga rättigheter, tillgång till vatten och klimatförändring till följd av ökad förbrukning av fossila bränslen. Föregående mening är medvetet apokalyptiskt formulerat med syfte att väcka en reaktion.

Troligen kommer vi inte att behöva hamna i det läget, men det är det som diskuteras i kritiska kretsar. Den rådande allmänna uppfattningen gällande artificiell intelligens är att den följer en positiv utvecklingskurva som ständigt utvecklas och förbättras. Ett stort ekonomiskt stöd från etablerade teknikföretag såsom Meta, Google och Microsoft i kombination av en avreglerad teknikindustri i Silicon Valley har skapat ett överflöd av kapital som föder den positiva utvecklingskurvan.

Vad som kan upplevas problematiskt är på vilka grunder modellerna för artificiell intelligens tränas. Det är allmänt etablerat att utan tillgång till den mängd data som finns tillgängligt via “data-scraping” förlorar träningen av modellerna sin relevans. Personlig integritet är en mänsklig rättighet och ett ansvarsfullt införande av AI ska ta hänsyn till detta. I Europa skyddas vi medborgare av GDPR och det ser i dagsläget ut att de ai-tjänster som erbjuds är kompatibla med detta skydd.

Argument som sätts upp som hinder:

  • Du måste kunna programmering för att ha en åsikt
  • Om du kan programmering så måste du kunna python/java/c++
  • Om du kan något av dessa språk så måste du kunna tensor eller andra machine-learning algoritmer
  • Har du alla dessa kunskaper är du troligen rekryterad att utföra uppgifter inom område och för att behålla ditt arbete är det bäst du håller med om de positiva slutsatser som dras inom detta område

Frågor som kräver [tydligare] svar:

  • Hur garanteras att insamling av data för träning sker på etiska grunder?
  • Hur ersätts institutioner, företag och individer ekonomiskt för datainsamlingen?
  • Hur garanteras exponering av enskilda individers data som faller under “terms of service”-avtal med t.ex. Meta?
  • Hur garanteras användarens personliga integritet vid användning av dessa verktyg?
  • Hur stor andel av en nations totala energiproduktion och vattenförbrukning förbrukas av ai-datacenter?

Länkar av intresse:

Intervju med Karen Ho (Empire of Ai)

Intervju med Joseph Gordon-Levitt

ai